Förvaltningen av naturreservat syftar dels till att bibehålla och utveckla befintliga naturvärden i områden, men också att göra områden tillgängliga för medborgarna. Länsstyrelsen ansvarar i regel för att förvalta statligt beslutade naturreservat och kommunen för att förvalta kommunalt beslutade reservat. Förvaltarens huvuduppgift är att ansvara för den skötsel som framgår av skötselplanen. Förvaltaren kan välja mellan att bedriva skötseln i egen regi eller att låta en entreprenör utföra det praktiska arbetet. Det är normalt staten som finansierar skötseln i statligt beslutade reservat, medan kommunen normalt bekostar skötseln i kommunala reservat.

Kostnader och finansiering

Naturvårdsverket fördelar medel till länsstyrelserna för förvaltningen av de statligt skyddade områdena. Större delen av pengarna går till skötsel av olika markslag, framför allt odlingslandskapets betesmarker och slåtterängar, som kräver den mest kostsamma skötseln. I många fall krävs också omfattande restaureringar av markerna.

Åtgärder för att främja friluftslivet får cirka en tredjedel av medlen. Spångade leder, vindskydd, fågeltorn, stigar och fjälleder anläggs och underhålls. Information och vägledning ute i naturen är viktigt och Naturvårdsverket stödjer byggande och drift av besökscentrum, naturum, i naturområden.

Även andra än svenska staten finansierar skötsel av skyddade områden. EU bidrar med medel ur LIFE Naturfond samt miljöersättning till jordbruket. Kommuner, stiftelser och även landsting finansierar delar av skötseln av de skyddade områdena.

Vad som ingår i att förvalta

Förvaltningen av naturskyddade områden omfattar en rad uppgifter som planering av skötsel, upphandling, arbetsvägledning och uppföljning. Själva skötseln av områdena regleras genom skötselplaner och mål som fastställts för respektive område. Momenten kan i grova drag sammanfattas i följande punkter:

Markering av gränser
– Markering av naturreservaten sker med vita färgmarkeringar på träd och/eller med brickor som placeras på stolpar i terrängen.

Skötsel av naturtyper och artinriktade åtgärder
– Utgör ofta en nödvändig förutsättning för att områdets värden ska finnas kvar och utvecklas. I odlingsmark består den löpande markskötseln ofta av bete, slåtter eller röjning. I skyddade skogsmiljöer kan det också finnas behov av röjning av oönskad vegetation eller i vissa fall bränning för att efterlikna en naturlig skogsdynamik.

Skötsel av friluftsanordningar
– Hit räknas t.ex. parkeringsplatser, vandringsleder, rastplatser, eldstäder, raststugor, toaletter, fågeltorn och skyltställ. Dessa kräver skötsel och underhåll och ibland är det nödvändigt att byta ut anordningar helt.

Information
– Kan handla om fysiska skyltar ute i områdena, information på webben, broschyrer, faktamaterial. Under 2011 har information lagts ut om länets samtliga naturreservat på Länsstyrelsens webbplats. Den här bloggen är ytterligare ett exempel på informationsinsats.

Uppföljning
– För att kontrollera att de skyddade områdena och genomförd skötsel får den effekt som förväntas ska uppföljning av utpekade värden genomföras. Uppföljning ska göras för såväl naturtyper, arter och friluftsliv.

Fastighetsförvaltning
– Utförs på direkt uppdrag av Naturvårdsverket och omfattar bl.a. arrenden, vägfrågor samt drift och underhåll av byggnader.

Utöver de löpande skötselmomenten finns ofta även behov av restaurering av naturtyper som t.ex. röjning av igenvuxna odlingsmarker, återställning av flottledsrensade vattendrag och tillskapande av sandblottor i sandtallskog. Exempel på restaurering under senare år är restaurering av odlingsmark på Nötön-Åråsviken, Ritamäki och Abborrtjärnsberg samt åtgärder för att gynna populationen av sandödla på Brattforsheden.

Att göra våra reservat tillgängliga

Utveckling av tillgängligheten för besökare är en annan form av projekt som förekommer i naturreservaten. Det kan bl.a. handla att tillgängliggöra områdena för personer med funktionshinder. Ett exempel är de åtgärder som genomförts på fastlandsdelarna av naturreservatet Segerstads skärgård. Åtgärder på stigar och spänger har där inneburit att även rullstolsburna besökare kan ta del av skärgårdslandskapet.

Denna typ av projekt kan ibland finansieras genom särskilda medel från Naturvårdsverket eller landsbygdsprogrammet (via Jordbruksverket.se).