D-uppsats om ekosystemtjänster vid Klarälvsdeltat

Nu under våren ska en student, Sofie Sundler, göra ett arbete om ekosystemtjänster vid Klarälvsdeltat. Här presenterar hon själv vad uppsatsen ska handla om:

Hej,

Sofie Sundler heter jag och är masterstudent i miljökunskap vid Mittuniversitetet i Östersund. Just nu håller jag på med min D-uppsats som skall handla om ekosystemtjänster inom den kommunala samhällsplaneringen. Jag skall genomföra en fallstudie och har valt att kika på Klarälvsdeltat eftersom det är ett tätortsnära område med höga naturvärden och som utnyttjas av många människor på olika sätt. Om man bortser från att det är ämnat som naturreservat kan man också tänka sig att exploateringstrycker för Klarälvsdeltat torde vara högt, vilket medför intressanta avvägningssituationer för kommunerna då de skall planera för markanvändningen.

I min fallstudie skall jag översiktligt kartlägga de ekosystemtjänster, dvs. den nytta vi människor erhåller från naturen helt gratis, som Klarälvsdeltat tillhandahåller (t.ex. estetiska och rekreationstjänster, produktionstjänster som fisk eller ved, reglerande tjänster som pollinering, vattenreglering och upprätthållandet av biologisk mångfald etc.). Jag har också tänkt att kort diskutera deras potentiella värde, samt hur sådana värden kan bestämmas. Då området är stort och komplext tänker jag också titta lite närmare på ett fåtal mindre områden där det finns olika alternativ för markens framtida användning, mera information om vilka områden det blir kommer jag att presentera längre fram.

Jag hoppas att ni tycker detta låter spännande. Jag tar gärna emot synpunkter, förslag eller frågor kring mitt uppsatsarbete och skulle även uppskatta om ni ville berätta vilka ekosystemtjänster ni tycker är av stort värde för er i just Klarälvsdeltat. Alla i Karlstad och på Hammarö är intressenter i dessa frågor.

Vill ni kontakta mig går det bra att skicka ett mail till sosu0702@student.miun.se

Tack för er tid!

Med vänlig hälsning
Sofie

Artikel om Klarälvsdeltat

I årets nummer av Värmlands Ornitologen finns en artikel om den pågående reservatsbildningen i Klarälvsdeltat, skriven av Björn Arvidsson, ordförande i Wermlands Ornitologiska Förening. Föreningen har redan tidigare diskuterat behovet av skydd i det här området. De har också diskuterat på vilket sätt man kan öka områdets attraktionskraft för fåglar och hur områdets tillgänglighet skulle kunna ökas. Björn har besökt Oset i Örebro län, ett område som restaurerats till ett fantastiskt område med hög tillgänglighet och Björn tycker att det skulle vara välkommet om något liknande kunde genomföras vid Klarälvsdeltat. Föreningen har många idéer om hur området skulle kunna skötas och föreningen vill gärna vara med och bidra i arbetet med att ta fram en skötselplan.

Artikel från Wermlands Ornitologiska Förening (PDF)

 

Välkommen till bloggen om Klarälvsdeltat

Idag släpper vi loss den. Här lägger vi ut aktuell information om det som händer i reservatsbildningsprocessen för Klarälvsdeltat. Via våra sidor och inlägg hoppas vi att du kommer få bra information och fakta där vi även ger betraktelser och vardagsreflektioner från vårt håll.

Vi har sett till att bloggen är responsiv, det vill säga att den anpassar sig efter storleken på den skärm och webbläsare du använder. På det sättet fungerar den alldeles utmärkt i mobiler och surfplattor.

Tycker du att det är något område där det saknas information om eller om det är något du vill diskutera är du välkommen att kontakta oss.

Linda Stöberg och Anita Andersson

Följ med i arbetet hur det går till att bilda ett naturreservat.

Hälsar,
Linda Stöberg och Anita Andersson

Höstutflykt

Nu när dagarna blir kortare så är det extra viktigt att komma ut i dagsljus sägs det. Regnet kan däremot göra att det blir svårare att ta sig fram på en del platser och så här ser det ut vid Knappstadsviken; lite väl blött för min smak.

Det finns däremot mycket att titta på även en sådan här dag, mossorna lyser extra gröna och vi hörde eller såg koltrast, taltrast, rödvingetrast, kråka, storskrake, entita, blåmes, talgoxe, nötväcka och större hackspett under vårt besök i deltat.

Du kanske får se eller höra någon ännu mera spännande art nästa gång du är ute. Hör gärna av dig och berätta!

/Linda

Besök av Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten

Förra veckan hade vi besök av våra centrala verk där lantmätaren Karin Marklund och biologen Hasse Berglund från Naturvårdsverket och Erik Törnblom från Havs- och vattenmyndigheten följde med en grupp från Naturvårdsenheten på en tvådagars resa runt länet för att diskutera reservatsbildning.

Det första besöket var vid Ebbenäs och vi pratade om erosion och om hur man hanterar dess följder som erosion och behov av förstärkning av vissa strandkanter och muddring där material avlagras. Vi tittade på en iläggningsplats för båtar och pratade om båttrafik och bryggor inom reservat.

Nästa stopp var Knappstadsviken. Efter en ovanligt blöt höst var det svårt att tro att det brukar gå betande kor på ängen. Vi diskuterade strandängen, fågelliv, fladdermöss och besöksanpassningar.

Det sista stoppet vid besöket vid Klarälvsdeltat var vid Naturum ute vid Mariebergsviken. På vägen dit åkte vi över Jakobsbergsbron. Där vill kommunerna att bron i framtiden ska kunna byggas ut så att mötande trafik blir möjlig.

Det är bara en av alla de frågor som måste hanteras när man bildar reservat i ett område som berör så många människor. Hur ska man bevara och utveckla naturvärdena i ett område som förändras både genom deltabildningens fortsatta utveckling och som följd av de behov som finns hos två växande kommuner?

Vi har inte alla svar än, men det var nyttigt att få diskutera frågorna på plats med våra kunniga kollegor från NV och HaV.

Dialog med närboende

Många människor bor, arbetar i eller rör sig genom det område som berörs av reservatsbildningen vid Klarälvsdeltat. För att vi som jobbar med reservatsbildningen ska få veta vilka frågor de som har fritidshus i, eller bor i området, har om reservatsbildningen, ordnade vi under våren och sommaren några träffar i området.

Vi har besökt Kråkholmen, Nolgårdsudden, Björkås, Knappstad och Hammars udde. Det är många frågor som dykt upp i diskussionerna, bl.a. om vad det innebär när ett område blir naturreservat, om man kan äga tomtmark inom ett naturreservat, får man ta ned träd som hotar att falla över parkeringar och hus, vad Natura 2000 är, vilken roll har kommunerna i reservatsbildningen eller hur lång tid processen tar.

Det var också mera platsspecifika frågor, t.ex. vilka naturvärden som fanns i just det område vi besökte, om det finns någon planerad skötsel i området och hur det kommer att utvecklas med tiden, om man får fortsätta att röja marken som man tidigare gjort, om man får ha kvar befintliga bryggor och båtar i reservatet, kommer det att bli några friluftsanläggningar i just det här området och vem tar i så fall hand om nedskräpning och skötsel?

Det är bara ett axplock av de frågor som dök upp under våra besök. Under det fortsatta arbetet ska vi ta med oss och jobba vidare med de här frågorna och en del av svaren om reservatsbildningen ska du kunna hitta på den här bloggen.

Klarälvsdeltats okända däggdjur

Ett däggdjur som man sällan ser är fladdermusen, ändå lever den så nära oss. Fladdermöss trivs nära människor, bl.a. övervintrar de gärna i gruvor, kyrkor och jordkällare. På sommaren kan de ha sin yngelbostad i ditt hus.

Klarälvsdeltat är ett område där det finns många viktiga miljöer för fladdermössen, de söker föda i ängs- och hagmarker, över vatten och skogen. För att visa upp några av de fladdermusarter som finns vid Klarälvsdeltat anordnade Länsstyrelsen i somras en fladdermusvandring vid Knappstadviken. Turen blev mycket uppskattad och vi funderar på att arrangera en ny tur nästa år.

Blomstervandring på Hammarö

VideörtEn lördag i augusti besökte ett gäng naturintresserade till Hammarsudde för att titta på floran. Anita Andersson berättade om de arter och de naturtyper som finns på platsen och hur Länsstyrelsen vill jobba med att bevara dem inom naturreservatet.

En intressant miljö är den slåtteräng som finns i området, en annan sådan miljö är de fina lövskogarna. I lövskogen är tanken att den ska få fortsätta att utvecklas mot naturskog. Det innebär att träden inte sköts av mänsklig hand utan tillåts att växa där de själva väljer det och att när de sedan dör får de ligga kvar. De döda träden är väldigt viktiga för den biologiska mångfalden, här kommer det att finnas både svampar och insekter.